Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Vad ska du bli när du blir stor?

Tja bloggen! Imorse vaknade jag av alarmet kvart i sju, var svintrött och ställde om det till 10 över 7 istället. Ångrade det en timma senare när jag i panik och med en minut innan bussen skulle gå rusade nedför trapporna men i stunden var det hur skönt som helst att blunda och sova 25 minuter till. När jag väl tog mig upp kände jag mig väldigt deppad. Inte riktigt som förra veckan, när allting kändes fel, utan mer som jag alltid mår efter några dagar när livet varit på topp. Det är som att min kropp inte kan hantera all lycka utan överbelastas och för att kompensera så blir jag låg i några dagar. Eller som det berättas i " I rymden finns inga känslor" ; när en är på toppen av cirkeln och känner sig "cp-lycklig" så är det så otroligt enkelt att trilla över kanten och bli ledsen igen. Mycket bra film, nu var det väldigt länge sedan jag såg den men den är nog något av det bästa som har hänt svensk film. För några år sedan såg jag och päronen den så ofta att ja...

Du söker bråk, jag kräver dans

Halli hallå! Just nu sitter jag i min pyamas och käkar sötpotatispommes. Har visserligen bytt pyamaströja från en vit till en röd och drog för några timmar sedan ett par jeans över pyamasshortsen för att gå ut och handla glass men förutom det äventyret har jag spenderat hela dagen i antingen soffan eller sängen. Det låter möjligen som att jag mår fett dåligt men som tur är är läget det helt motsatta! Jag mår svinbra. Det enda som inte är så nice är träningsvärken som huserar i hela min kropp och gör sig påmind i varenda rörelse men med tanke på att jag spenderade hela natten på Jazzhusets nostalgikväll och dansade som att det inte fanns någon morgondag är det en träningsvärk jag gärna står ut med. Ända sedan jag fyllde 18 år och fick börja gå ut på krogen har jag aldrig fattat grejen med det och de få utgångar som har ägt rum i Linköping har nästan alla varit väldigt meh. Lam musik, en massa fulla människor och en sådan där stämning som gör att en inte riktigt vill släppa loss full...

Musik, mat och miniorer

Hej bloggen! För tillfället sitter jag i vardagsrummet och lyssnar på det senaste inom svensk pop. Fett pretto men ibland så levererar Spotify bra spellistor och det jag obsessat över på mina bussresor den senaste veckan är spellistan "Made in Sweden". Den är mycket nice. Har tack vare den fått en nytändning både på Linnea Henriksson och Stiftelsen, som tydligen har släppt ett nytt album?? Var ett stort Stiftelsen-fan när jag gick i åttan, sedan föll de bort ur min repertoar men nu gör de ett återbesök. Det nya albumet är inte riktigt lika bra som jag minns det från 2012 (shiet, det var så länge sedan jag gick i högstadiet och ändå känner jag mig fortfarande som 13 bast haha) men det har sina guldkorn minsann, Är också sjukt hungrig. Det är knappt rimligt med tanke på att jag ätit både middag, 2 äpplen och mackor sedan jag kom hem från jobbet men det verkar inte kroppen min bry sig om. Antar att jag bara har en sådan där dag där det inte spelar någon roll vad en äter, en ...

Babbel halv elva en fredagskväll

Hej bloggen! En grej som hänt sedan jag flyttade är att jag så gott som helt har slutat att äta godis. Lite kul med tanke på att jag i somras byggde upp världens godisförråd så att jag skulle kunna fortsätta äta godis även som fattig volontär. Och visst har jag rört det, men inte alls i den utsträckning jag väntat mig. Väldigt mycket ligger fortfarande orört. (Ja pappa, du är välkommen ner för att äta upp det) Med det inte sagt att jag inte ätit sötsaker på ett halvår, för det har jag verkligen gjort. Att jobba i kyrkan innebär många saker men framför allt att fika. Min pensiokör bakar till varje gång, det blir tårta över från en begravning, vi råkar baka för mycket fika till en gudstjänst och får det eminenta uppdraget att äta upp det och så fortsätter det. För några månader sedan hade jag dessutom ett intensivt förhållande med Ben & Jerry där jag åt mig igenom alla sorter mitt lilla Coop hade att bjuda på och lade ner sjuka mängder av min lön på just glass. Sedan lyckades ja...

I'm back!

Halli hallå Förlåt bloggen att jag bara försvann. Jag hade en massa blogginlägg i huvudet och ville skriva mycket under julledigheten men jag vet inte, livet hände. Det blir nog lite så, när en bor många mil ifrån alla dem en älskar och helt plötsligt är nära dem igen så bortprioriteras en liten blogg minsann. Rimligt ändå. Jag är hemma i götet nu i alla fall. Kom hit den fjärde och har sedan dess hunnit med att gråta över att jag är ensam igen (det är ju kul med känslor eftersom jag under hela borensbergsvistelsen längtade hem till gbg och när jag väl kom hit ville jag bara åka till mamma och pappa igen), jobba över trettondagshelgen, hängt på jobbet med alla mina världsbästa kollegor, bondat med slackerlyan för att inse att jag faktiskt älskar den och nu senaste varit på kurs med alla mina volontärkompisar som gör samma sak som jag fast på andra ställen. Vi träffades för första gången i början av september och var sådär stela som en är med människor en träffar för allra första ...

När julaftonsmorgon glimmar

God Jul Bloggen! Jag har precis vaknat och sitter med täcket om benen och gäspar smått framför datorskärmen. Är som ett litet barn som inte orkar sova längre eftersom det är ju JULAFTON idag!! Resten av min familj sover än så länge men inom en timma kommer nog alla tre ha hittat upp ur sina rum. Sista avsnittet av julkalendern börjar ju vid nio så då kommer i alla fall jag och mamma sitta bänkade. Ärligt talat är jag mycket besviken på årets kalender, den är inte alls så bra som den kunde ha varit och dessutom tycker jag att SVT gjorde stora misstag när det kommer till att ta sitt pedagogiska ansvar. Men men, det är en diskussion för mitt allra piggaste jag. Igår blev efter många om och men en mycket bra dag. Jag började den med att vara frustrerad och bete mig som en liten tjurig unge eftersom julplanerna hade ändrats utan att någon berättade det för mig och min flexibilitet = 0 när det kommer till sådant. Efter 19 år här på jorden har jag till slut lärt mig att jag måste få reda ...

Semester

Hallå eller! Måste passa på att tacka er, mammas vänner, för att ni kikade in här under veckan och skrev så fina kommentarer att mitt hjärta svämmade över. Tack också för att min statistik svämmade över, har nog aldrig haft så höga siffror på den här lille bloggen. Det var fint. Och hoppas också att några av er är kvar, annars blir mitt tack lämnat helt ensamt.  Sedan sist har jag för första gången haft besök av någon annan än min familj och My i slackerlyan i och med att Isa och Jenny kom ända vägen från Linköping och Lunnevad för att börja sitt jullov hos mig. Jag mötte upp dem på stationen i lördags och sedan dess har jag skrattat hysteriskt fler gånger än jag kan räkna. Det är så fantastiskt att umgås med folk som redan känner en utan och innan för en behöver liksom inte anstränga sig ett dugg. Vi spenderade dagarna med att se på den nya Star Wars-filmen, ta långa sovmornar, slå sönder mitt pepparkakshus och strosa runt i Göteborg, som jag äntligen börjar lära mig att hitta ...