Det Fabulösa Livet

Idag är det fredag. Det är dagen då jag och mina fellow Star Wars-nördar Isa och Jenny ska ha Star Wars-maraton hela natten lång. Det är dagen då jag ska utnyttja vårt långa hål och köpa godis från hemmakväll. Det är dagen då jag ska nörda ner mig ännu mer i boken "Den hemliga historien" tillsammans med mina klassisar som också läste den och tyckte att den ägde. Men det är inte allt Idag, fredagen den 29 april, är också dagen då jag och bloggen har hängt ihop i HELA FEM MÅNADER! Wow, vilken grej. Så mycket vi har varit med om tillsammans. Vi har firat släktingar, åkt till Bryssel, fått en obsession för listor, firat nyår, skaffat en tatuering, tittat på Wild Kids tillsammans, börjat köra bil, gått ut på krogen, ätit en massa mat, gått på bio, spänt tandställningen, varit på diverse årsmöten och en himla massa mer.  Trodde faktiskt inte att jag skulle hålla i bloggen, och blogga någorlunda aktivt, så länge som jag ändå har gjort. En månad var typ mitt mål så 5 månader är h

Då och då (okej väldigt ofta) lyssnar jag på One Direction och sörjer att jag som 15-åring inte tog chansen och gick på en av deras konserter, för det hade varit så fett. Jag vill egentligen inte vara den typ av människa som lyssnar på One Direction och inbillar mig väldigt gärna att jag har mycket djupare musiksmak än så men varje gång de dyker upp i min spellista måste jag, halvt förkrossad, inse att så inte alls är fallet. Med handen på hjärtat kan jag ärligt säga att jag tycker de är SVINBRA och min största sorg i livet är att jag insåg detta EFTER att de tagit en paus på minst ett år. Mitt allra största hopp ligger för tillfället på att de, om de ska splittras som ryktena säger, gör en avskedskonsert så att jag åtminstone en gång i livet kan se dem live. Och för att rädda upp min image som cool hipsterbrud (lol) kan jag också meddela att jag även lyssnar på WALK THE MOON, George Ezra och Joy. Sedan kanske de inte slår One Direction alla gånger, men det behöver ni ju inte veta...

Ni vet när man har en hel del att plugga men bara känner att "nej, jag vill verkligen inte" och börjar leta efter saker man kan göra istället, som absolut är viktigare än plugget. Det kan vara att mejla mina tidigare arbetsgivare och fråga om arbetsintyg som är bra att ha inför den enda arbetsintervju jag lyckats kirra inför sommaren eller att fixa en planering över hur jag ska lyckas få ihop mitt liv för helt plötsligt blev den chilla trean inte så himla chill eller att bara förneka att jag går i skolan och istället hänga på Netflix resten av dagen. Och jag kunde ha gjort allt det där. Jag borde ha gjort allt det där.  Istället bakade jag bröd... Igår hade jag exakt samma problem. Då gjorde jag egen müsli.... Och okej, det beror kanske lite på att jag kommer att flytta hemifrån efter sommaren och behöver ha billiga och enkla grejer att laga till mig själv men ändå. Om jag ska börja baka varje gång jag inte vill plugga kommer jag ha en himla massa att äta upp.  Och nu

Min filmhelg gick sådär i söndags eftersom jag och min kära far fick den eminenta idén att låta mig köra ute i byn för första gången någonsin. Hade så nära det går att ha en panikattack utan att faktiskt ha den innan vi åkte iväg och var så nervös att jag knappt kunde växla, trots att jag blivit rätt bra på det de senaste veckorna. Jag lyckades köra till vårt mål och tillbaka utan att skada varken bilen eller en människa men det var bland det värsta jag har gjort. Bröt ihop i bilen när vi kommit hem och var helt övertygad om att jag aldrig skulle lära mig att köra bil så vi gav oss ut på småvägar i utkanten av Borensberg så att jag fick känna att jag i alla fall kan växla och svänga. Det gick bra, jag låg på fyran för första gången och gled runt i 50 km men fy vad allt som har med körning att göra är svårt. Speciellt att köra inne i samhällen. Igår var jag ute en sväng (det vill säga 2 timmar) med mamma och allt blev bara fel från början. Har ju ett sjukt kontrollbehov och svårt att

Min filmhelg går bra tackar som frågar! Har blivit tvungen att minska antalet filmer till 11 eftersom "En man som heter Ove" inte har dykt upp på mina favesteramingsidor ännu. Är ungefär halvvägs igenom nu och har bölat till nästan varje film jag har sett idag. Heh. Är sjukt blödig. Har haft lite pauser också, för att dels hinna läsa lite filosofi men också för att kunna ha möjligheten att gå ut och få lite frisk luft om jag känner att det skulle behövas. Trodde inte att jag skulle använda den möjligheten men yours truly kom precis hem från en fotopromenad. Leker hobbyfotograf då och då och ikväll var det tydligen dags. Jag ger er, Borensberg en lördagkväll i april! Nu blir det mat hemma hos familjen Nilsson och sedan ska jag fortsätta med min filmhelg 

Det tog någon vecka och så slutade min tandställning göra ont! Kan till och med äta utan att att ta ut gummisnoddarna ur munnen numera. Parteey. Dessutom är det helg, och allting känns ju mer parteey när det är helg. Den här veckan har varit sjuk dock. Har stressat från sak till sak och umgåtts så mycket med människor att jag är helt slutkörd. Sista dagen att söka till folkhögskolor är ju idag och om en kom på för bara några veckor sedan att en kanske vill gå en skrivarlinje nästa år är det en himla massa arbetsprov som måste hittas och personliga brev som måste skrivas. Fick krupp när jag väl sökte för vissa folkhögskolor har så röriga antagningssidor men allting är i alla fall inne nu. Har dessutom sökt volontärjobb inom kyrkan i Göteborgs stift som jag har satt allt mitt hopp till, för det hade varit så fett. Skrivarlinje är nog också rätt nice, för vem vill inte skriva dagarna i ända, men att inte plugga i ett år skulle vara så skönt. Dessutom har jag hängt nästan 48 timmar i S

Kan vi prata lite om min tandställning? (Klart vi kan, det är din blogg Johanna...) Jag var där igår för att spänna hela alltet en andra gång och brydde mig egentligen inte ett dugg, för det har knappt gjort ont tidigare. Klart att det kändes att sätta in den men med tanke på alla skräckhistorier som folk har berättat var det knappt jobbigt alls. Så jag gick in, fick komplimanger för hur fint jag borstade mina tänder (#ständigkomplimangsince1997) och var helt övertygad om att det inte kommer att kännas ett dugg. Sedan bytte min tandläkare till trådar som tydligen drar i tändernas rötter, satte in gummisnoddar och jag kände mest att "Nej. Nu byter vi tillbaka till det som jag hade innan". Har aldrig haft såhär ont i min mun någon gång tidigare. Så går det om en säger att en inte känt av tandställningen ALLS... Något som är mer peppt i livet är att jag äntligen blivit av med min utväxt. I tisdags promenerade jag till min frisör, sa "hej hej, gör mig blå" och sedan s

Och så gick ett helt påsklov utan att jag skrev någonting... Kan skylla frånvaron på lite allt möjligt egentligen men innerst inne så vet vi ju alla att det beror på att jag inte orkade skriva någonting. Mitt lov har varit väldigt bra dock och trots att jag alltid intalar mig själv att jag inte mår bra av att ha saker inplanerade varje dag (så att jag kan skylla på min osocialhet på den egenskapen) så verkar det som att jag ändå gör det. Höjdpunkter från lovet (eftersom jag vet att ni bara sitter och väntar) * Jag lyckades koppla in wiiet! Vill tacka mina tekniska kunskaper som inte svek mig och instruktionsboken för att den fanns vid min sida * Vann över lillebror och kusin på bowling. Vi hade kusindag och jag passade på att spöa dem ordentligt. Literally veckans stoltaste ögonblick * Dessutom såg vi Zootropolis, vår höga ålder (18, 16 och 15) till trots, och den var SVINBRA. Ytterligare ett tips!! * I onsdags tog jag med mig mamma, kusin och kusins mamma för att gå på spa och