Sushiätande och antiklimax

Igår åt jag sushi till kvällsmat pga teater med klassen (vi såg 1984 och den var svinbra även om jag inte riktigt har fattat allt som hände än. Fett sevärd) och allmänt carpande och insåg vilket stort antiklimax sushi egentligen är...

Jag älskar sushi (mitt enda krav på en framtida partner är att hen ska kunna göra egen sushi och gärna mata mig med den) och äter det så pass sällan att jag nästan brukar drömma om nästa gång jag kommer att kunna äta det. Lätt en av mina favoriträtter. Äter visserligen bara vegetarisk sushi, eftersom jag är vegetarian och för att rå fisk är väldigt slemmigt, men det är verkligen bland det godaste en kan välja att stoppa ner i munnen. Dock så tar det slut så himla fort?! Till exempel igår så gick jag hela dagen och verkligen längtade tills kvällen när jag skulle kunna få köpa sushi från mitt favoritställe (och också enda stället i Linköping jag ätit sushi på men det är en annan historia) Wasabi, krasha i GU-lokalen (bästa med att ha nyckel dit är att en alltid kan krasha där utan att någon tittar misstänksamt på en. Är ju faktiskt ordförande, hallå) i brist på ställen att äta takeaway på i vintertid eftersom matsällskapet inte gillar sushi (jag vet, sjuk människa) och sedan bara njuta. Njuta av ingefäran, av att få lite för mycket wasabi och snora resten av kvällen, av grönsaksrullarna och av att doppa avokadorullen i soja och bara muffla in allt i munnen.

Och visst njöt jag. Absolut. Det var bara över på så himla kort tid. Det tog knappt en kvart att äta upp allt och då ansträngde jag mig ändå för att äta långsamt. All längtan jag byggt upp dog på ynka 15 minuter och det, ja, det är faktiskt lite sorgligt. Dessutom skriker det antiklimax om det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Best Of: Wild Kids - avsnitt 4

Det har hänt igen! Ännu ett avsnitt av Wild Kids har sänts! Den här gången var det faktiskt underhållning på hög nivå. Här är.... HÖJDPUNKTERNA Tio spänn på att de kommer att slåss om Paradiset idag Girl, du har då inte sett mitt hår på morgonen Bara att hala upp de där tiokronorna för någon ser ut att ha rätt BOOM Hade växelvis händerna framför ögonen för att det var så spännande. Skojar inte YES YES YES SÅJA Gullelejon Besvikelsen Adams hår är så GOALS När produktionen inte har råd med fler barn Alltså Efraim och Tim, HUR GULLIGA?! Björnarna fick en biljett till Vattenpalatset men de borde kanske fått en lektion i stavning med tanke på banderollen i bakgrunden... Kan vi bara ta ett ögonblick till att småfnissa åt att SVT är lite kluriga ibland och kallar Björnarna, det vill säga laget fullt av människor, för skogens farligaste rovdjur? Funny because it's true Efraim tycker in

Läs mer

Best Of - Wild Kids, avsnitt 2

Igår firade jag att det i onsdags var 10 år sedan den första High School Musical-filmen släpptes med en episk fest tillsammans med mina kompisar. Vi dansade, tolkade låtar från filmerna och avslutade hela alltet med att se sista filmen tillsammans och konstaterade, med både skräck och längtan för min del, att det inte är speciellt långt tills vi är där själva. Vi får dock inte glömma helgens andra stora händelse. Det var dags för WILD KIDS ännu en gång. Precis som förra veckan kommer här det allra bästa från fredagens program, sammanfattat i bilder. Starka scener när björnarna badar och sjunger Hasse Andersson. Lejonen får börja leverera snart för annars finns det risk att jag överger mitt livslånga lejonenhejande och övergår till björnarna. Är benägen att hålla med dig Filippa Största samtalsämnet hos lejonen: Hur björnarna har det Rimliga förväntningar på ordet "eldkamp" Vet inte med er men detta är lätt de co

Läs mer

Best Of - Wild Kids

Det var fredag igår, ifall någon lyckades missa det, och veckans största händelse inträffade. Wild Kids började!! Satt bänkad tillsammans med landets alla tioåringar och fick nostalgitripp efter nostalgitripp. Saknar visserligen tiden när Ola Lindholm var programledare men Rickard Olsson gör ändå ett väldigt bra jobb. För er som missade det eller vill uppleva det igen kommer därför gårdagens bästa händelser, fångat på bild När frågan "hur ska vi få inledningen att se cool ut?" dyker upp är svaret alltid att låta deltagarna springa uppför ett berg. Alltid Tuffa deltagarpresentationer since 2005. Saknar tiden när varje person fick ta med sig valfri sak till lägret. Min idol kommer för alltid att vara killen som tog med sig sin kanin. Skulle regerat exakt likadant om någon berättade att ett lag skulle bli tvungna att bo i "Träsket" Det här med taktik är ingen viktig grej för årets

Läs mer

Det Fabulösa Livet

Leta i den här bloggen