Inlägg nummer ett

Jag tror att det här i runda slängar är den sjätte bloggen jag startar. En relevant fråga är ju varför jag startar en ny när jag redan har tröttnat på fem stycken. Har väl egentligen inget svar, och det finns typ inget som säger att det här inte kommer att bli likadant som med alla andra av mina bloggar (det vill säga att jag skriver jättemycket i några veckor och sedan bara lägger ner), men det är ändå lite mysigt att blogga. Gå runt och fila på perfekta meningar och styckeindelningar hela dagen (har alltså detta som någon slags hobby) och sedan komma hem och skriva ner allt. Går dessutom runt och inbillar mig att jag är rätt rolig i skrift (har dock ingenting som faktiskt bevisar detta) så på ett sätt är en blogg kanske det bästa jag kan skaffa mig.

Har döpt den till Det Fabulösa Livet, inte för att jag på något sätt lever ett fabulöst liv men för att ibland får en intala sig själv att det ändå är rätt fabulöst att ligga i sängen i mörkret halv ett och titta på Youtubevideos när resten av familjen, förutom lillebrodern dåra som precis dragit igång nattens spelsession, sover. Livet blir ju, enligt flera källor (till exempel min mamma), vad en gör det till så om jag säger att det är fabulöst borde det ju bli det. *Ställer mig framför spegeln och intalar mig att livet faktiskt ÄR FABULÖST*
 

Idag fyller pappan i familjen 48 år vilket vi har firat med skönsång, presentöppning och hembakade saffransscones. För tillfället fortsätter firandet med vinterstudion och rensning av alla filmer vi har samlat på oss genom åren. Pappa är den som anstränger sig mest medan jag bara bidrar med att berätta vilka filmer som ska vara framme och vilka som ska plockas undan. Hittills har vi (jag) valt ”Sharkboy och Lavagirl” framför ”Ett insektsliv”. Det gäller ju att prioritera.
 

Om några timmar kommer lite släktingar hit för att bidra till att firandets fana hålls högt och tills dess måste jag bestämma mig huruvida jag ska orka plugga lite eller om jag bara ska strunta fullständigt i det. Svårt val alltså...